Knutsgillet generellt

De danska helgonen kung Knut den helige (d 1086) och hans brorson Knut Lavard, hertig Knut, (d 1131) blev tidigt skyddshelgon för en organisation av gillen med såväl religiös som handelspolitisk inriktning. Som mest torde det ha funnits knutsgillen på ca 30 platser. Gillesmedlemmarna, vars kärna utgjordes av sjöfarande handelsmän, gav varandra inbördes stöd i rättstvister, roade sig tillsammans och vördade sina helgon.

Gillets centrum var först Ringsted, där Knut Lavard är begravd. I Ringsted hölls gemensamma möten och antogs också gemensamma regler 1231. Senare, från 1300-talet blev Knud Konge, med kultplats i Odense det dominerande skyddshelgonet. I dag finns inget gille kvar i Danmark men väl ett danskorienterat i tyska Flensborg med anor från 1100-talet. Gillet i Reval/Tallin dog ut efter första världskriget.

Endast tre skånska gillen har en någorlunda obruten tradition från medeltiden: Malmö, Lund och Ystad. I vår tid har ett antal gillen återuppväckts efter månghundraårig sömn: Landskrona, Skanör/Falsterbo, Tumathorp på Österlen, Visby, Laholm och Ronneby. 7 september 1256 samlades aderton åldermän i Skanör för att anta nya gemensamma skrån, d.v.s. stadgar. Av dessa finns en latinsk avskrift i ”Sancte Knyds lavgs Bog i Malmoe”, 1671. Det troliga är att även det lokala knutsgillet använde dessa stadgar.

En sigillstamp från ca 1300 med omskriften Sigillum Convivi S:ti Kanuti in Falsterbode visar att det fanns åtminstone ett gille på Näset. Varför samlade man sig då just på Näset? Vid denna tid rådde stora spänningar mellan olika maktgrupper, främst mellan kungen och ärkebiskopen. På Falsterbonäset pågick sommar och höst den stora skånemarknaden där det rådde, åtminstone formell, marknadsfred. Till marknaden skulle förmodligen många av knutsgillenas ledande män ändå bege sig på grund av de näringar de bedrev. Det var således naturligt att samlas på denna betydande ort med norra Europas största marknad.

Skanör var även på ett annat sätt en centralort för knutsgillena. Rättstvister mellan gillesmedlemmar skulle avgöras i Skanör. Överdomstolen i Skanör nämns i Malmögillets skrå från år 1300, men omnämns ej i skrå från år 1350. Utvecklingen hade gått från blodshämnd över intern rättsskipning till samhällelig rättsskipning.

År 1956 samlades de dåvarande gillenas åldermän i Skanör för att högtidlighålla 700-årsminnet. På 740-årsdagen 7 september 1996 samlades man åter till åldermannasynod i Skanör för att dryfta gemensamma angelägenheter.

Åldermannasynod 1996
Åldermannasynod 1996

Närvarande voro då följande Åldermän: Carl-Gustaf Andrén, Lund, Heinz Rudebeck, Flensborg, Claes Munck af Rosenschöld (tjg), Landskrona, Peter Stenkula, Tumathorp, Bengt Hansson, Skanör/Falsterbo, Bengt Henriksson, Laholm samt Gunnar Eriksson, Ronneby. Vidare närvarade v. Ålderman Tor Hultman från Ystad och 1:e Stolsbroder Nils-Axel Månsson från Malmö-gillet. Från Skanör-Falsterbo representerade Ålderman Emeritus Nils-Erik Andersson, 1:e Stolsbroder Gert Lindal jämte 2:e Stolsbroder Sven Cappelin. Åldermannastämman utsåg såsom ”Betient att uppteckna vad vid Laget passerat”, 3:e stolsbrodern Nils-Ola Roth.

Rulla till toppen