Då gillesväsendet växte fram i 1100-talets danska rike var detta en viktig stabiliserande faktor. Danernas rike hade visserligen redan några hundra år på nacken och landet var kristnat. Yttre och inre spänningar bidrog emellertid till ett osäkert läge i flera avseenden: religiöst och kyrkopolitiskt, konkurrens mellan olika grenar av kungasläkten, relationer till kejsare och påve, till Norge och till Sverige, till vendiska sjörövare och till landets egna stormän i det geografiskt och politiskt splittrade riket
De äldsta knutsgillena hade flera betydelsefulla funktioner: religiösa, sociala, merkantila och politiska. Gillesmedlemmarna, vars kärna utgjordes av sjöfarande handelsmän, gav varandra inbördes stöd i rättstvister, roade sig tillsammans och vördade sina helgon. Gillets centrum var först Ringsted där den helgonförklarade hertigen Knud Lavard var begravd. Han hade själv varit ålderman för ett gille i Slesvig, men mördats den 7 januari 1131 av en släkting. Vårt gille håller stämma just denna dag till åminnelse härav. I Ringsted hölls centrala möten och antogs också gemensamma regler år 1231. De olika gillena, ett trettiotal är kända, hade bl a som syfte att erövra marknader i Balticum och Ryssland genom sina stödpunkter i Visby och Reval, men även Skånemarknaden i Skanör var en viktig lokal.
Senare, från 1300-talet, blev Knud Konge även helgonförklarad. Han hade mördats redan 1086 i Odense kyrka, och genom sin kungliga status blev han med tiden också gillenas skyddshelgon, kom att kallas Knud den Helige och blev Danmarks nationalhelgon. Hans kultplats var Odense.
Den 7 september 1256 samlades arton åldermän i Skanör för att anta nya gemensamma skrån, d.v.s. stadgar. (Av dessa finns en latinsk avskrift bevarad i ”Sancte Knvds Lavgs Bog i Malmøe” från 1671). Vid denna tid rådde stora spänningar mellan olika maktgrupper, främst mellan kungen och ärkebiskopen. På näset pågick under sensommar och höst den stora skånemarknaden, där det rådde marknadsfred. Dit begav sig förmodligen många av knutsgillenas ledande män ändå, på grund av de näringar de bedrev. Det var således naturligt att samlas på denna ort med norra Europas största marknad.
Skanör var även på ett annat sätt en centralort för knutsgillena. Rättstvister mellan gillesmedlemmar skulle avgöras i Skanör. Överdomstolen i Skanör nämns i Malmögillets skrå från år 1300, men ej i skrå från år 1350. Utvecklingen hade gått från blodshämnd över intern till samhällelig rättsskipning.
Under reformationen på 1500-talet förbjöds Knutsgillena så att inget gille fanns kvar i Danmark, men väl det danskorienterade i nu tyska Flensborg med anor från 1100-talet. Endast tre skånska gillen har en någorlunda obruten tradition från medeltiden: Malmö, Lund och Ystad. I vår tid har ett antal gillen återuppväckts efter månghundraårig sömn: Landskrona, Skanör-Falsterbo, Tumathorp på Österlen, Visby, Laholm och Ronneby. Försök har gjorts att återuppliva gillet i Tallinn och under 2003 återuppväcktes modergillet i Ringsted med svensk hjälp.
Gillet på Näset väcks till liv
Hösten 1948 var det bråda dagar i tvillingstäderna Skanör och Falsterbo. En tidig höstdag hade man samlats till resegille vid den museibyggnad som skulle hysa den s k Falsterbobåten, ett vrak av typen Knarr från medeltiden. Tillfället gav anledning till samtal om andra medeltida minnen från städernas storhetstid. Åldermanna-synoden i Skanör år 1256 nämndes liksom Falsterbo Knutsgilles sigill från ca 1300. Plötsligt var tanken väckt: varför inte återuppliva Knutsgillet i Skanör-Falsterbo! Initiativtagarna torde främst ha varit kommunal-borgmästaren Kristian Persson, Claes Hommerberg samt Stig Cronqvist. Efter kontakter med knutsgillena i Malmö, Lund, Ystad och Landskrona blev planerna allt fastare. Landskronagillet hade återuppväckts några år tidigare, och på Österlen fanns också planer att blåsa liv i Tumathorpsgillet. Det nya gillet skulle ha rådhuset i Skanör som sitt hem samt som främsta uppgift att hålla detta i ett värdigt skick. Fullmäktige godkände planerna och lät det återupplivade gillet få utnyttja rådhuset som sitt hem. Den 19 december kallades till konstituerande möte på rådhuset. Där utsågs Ålderman och tre Stolsbröder, vilka i sin tur utsåg Kansler, Skattmästare och Ceremonimästare
Den 7 januari 1949 återinvigdes gillet med en högtidlig ceremoni i Skanörs kyrka och de första 142 medlemmarna intogs. Smörgåsbord med varma rätter serverades därefter på Rådhuset. Föreskriven klädsel för herrarna var mörk kostym med vit skjorta och svart slips, men redan år 1951 hölls den första frackfesten. Numera har vi inordnat oss i gillenas gemensamma tradition,
d.v.s. högtidsdräkt vid Adeldrickningen.
Snart blev det också ordning på gillets evenemang: Knutsbön och Gillesstämma hålls i Falsterbo den 7 januari, Knut Lavards dödsdag. Adeldrickningen är förlagd till lördagen närmast den 7 september, dagen för Åldermannasynoden 1256, med rådhuset och kyrkan i Skanör som fasta punkter. Festlokalerna har emellertid skiftat.
När gillet började med papegojskjutning år 1976 förlades denna till månadskiftet maj/juni. Det var vid slaget vid Fotetvik den 4 juni 1134, som Knut Lavards banemän, hans kusiner Magnus och Henrik, fick sona sina brott. Många knutsbröder torde ha medverkat till att besegra dem, och det är tradition att upprätthålla skjutskickligheten med pil och båge.
I samband med Papegojskjutning på Borgmästareängen i Skanör den 30 maj 1999 mottog Gillet 3 kompanifanor, skapade av Custos och Chrönikör Christer Bökwall utifrån medeltida sigill.
De nya fanorna
En ny tradition påbörjades på 50-årsdagen av gillets konstituering den 19 december 1948. Bröder och systrar samlas på rådhuset för julglögg och julinblåsning från rådhustrappan.
Några höjdpunkter i vår korta historia
År 1956 medverkade gillet aktivt i 700-årsminnet av Åldermannasynoden 1256. Programmet började i Skanör och fortsatte i Lund i dåvarande kungaparets närvaro.
År 1986 var det ny åldermannasynod i Skanör, liksom år 1996. Det är viktigt att stärka sambanden mellan de olika gillena genom regelbundna åldermannamöten, och synodbegreppet vill vi av historiska skäl gärna reservera för möten i Skanör.
År 2006 firade vi 750-årsjubileum med en ny Åldermannasynod under högtidliga former i Skanör och i S:t Petri Kyrka samt i Knutssalen på Malmö rådhus. Vi inbjuder även övriga Knutsgillen till vår årliga Adeldrickning och utmanar dem i papegojskjutning
Gillets ambition är att bevara den historiska traditionen och ta ansvar för att det som varit skall finnas kvar, utvecklas och leva vidare.
=======
Sankt Knuts Gille i Skanör-Falsterbo
Gillets ändamål är:
- att hålla minnet av S:t Knut Lavard till ära.
- att föra Knutsgillenas traditioner vidare.
- att bilda en sammanhållande länk mellan Bröder och Systrar boende i Skanör-Falsterbo med innanför liggande bygd.
- att främja forskning om Näsets historia.
- att bidraga till att Rådhuset i Skanör befinner sig i ett värdigt skick.
- att om möjligt utgiva skrifter kring Gillet, kultur och historia från Näset och Skytts härad.
- att lindra nöd med medel som gives.